Bra planering underlättar då förbundet får en gåva

15.05.2023 kl. 08:52
ARTIKEL. Ett förbund får plötsligt ta emot en testamentdonation eller en annan penninggåva. Det kan vara både välkommet och överraskande. Så vad gör vi med pengarna nu då?
Text: Robert Nilsson
Foto: Patrik Lindström
 

Förbund och centralorganisationer kan få testamentdonationer eller andra gåvor. Gåvan kan vara i form av kapital men också i form av till exempel egendom. Eftersom denna typ av gåva ofta också kommer som en överraskning finns det skäl att fundera kring vad som händer då pengarna eller egendomen plötsligt kommer.

– Ett första steg för en organisation att ta för att förbereda sig på en sådan här överraskning är att aktivt gå genom sina stadgar, regler och dokument. Man måste kolla om organisationen ens får ta emot en donation, säger Catarina Söderström, verksamhetsledare på Ekonomföreningen Niord.

Grundtanken med en placeringsstrategi är att klargöra hur pengarna ska placeras, till exempel i vilka tillgångsslag.

En förutsättning för att en organisation ska kunna ta emot en donation är att det finns inskrivet i stadgarna. Det lönar sig att genom sina egna stadgar försäkra sig om att det finns en formulering som skulle kunna vara något i stil med ”organisationen får motta och förvalta testamenterad egendom, understöd och donationer”. Grundtanken med en placeringsstrategi är att klargöra hur pengarna ska placeras, till exempel i vilka tillgångsslag.

Det är också viktigt att fundera om man inom styrelsen och organisationen har den ekonomiska kompetens som behövs eller om styrelsen behöver nya medlemmar med ekonomisk kompetens nu eller på länge sikt. En lösning är också att ta utomstående hjälp för att ta fram den bästa lösningen.

– Följande viktiga frågor att diskutera är till vad och hur pengarna ska användas, fortsätter Catarina. 

Gåvan kan behövas för och användas för löpande utgifter relativt omgående. Likaväl kan beslutet vara att organisationen vill ta in endast avkastningen i verksamheten. Då behöver man föra en diskussion och fatta beslut kring placeringar av gåvan.

En testamentators vilja för hur gåvan ska användas är alltid avgörande. Samtidigt som den beaktas borde också organisationen aktivt planera för vem som får göra vad med pengarna.

– Många organisationer har en ekonomistadga. Där bör det också tydligt framgå vem som har mandatet att ta beslut då det gäller exempelvis placeringar. Det kan också vara på sin plats att skapa en placeringsstrategi om inte syftet med gåvan är att använda den direkt i den löpande verksamheten, säger Catarina.

Många organisationer har en ekonomistadga. Där bör det också tydligt framgå vem som har mandatet att ta beslut då det gäller exempelvis placeringar.

Grundtanken med en placeringsstrategi att klargöra hur pengarna ska placeras. Den kan också handla om vilka riktlinjer som ska följas, vilken avkastning som organisationen strävar till och hur dessa mål uppföljs. En placeringsstrategi blir också ofta ett etiskt dokument som klart definierar var pengar inte ska satsas av olika anledningar.

Framför allt om det blir fråga om att placera kapital kan ett ekonomiutskott fylla en kompletterande och viktig roll. Styrelsen är ansvarig för alla beslut, men styrelsens funktion kan vara att övervaka att placeringar sköts snarare än att fatta placeringsbeslut, om man överlåter ansvaret och köper in tjänsten.

– Styrelsen kan överlåta handhavandet av och beslutanderätten i föreningens placeringstillgångar till ett ekonomiutskott enligt gällande fullmakter samt fastslagen placeringsstrategi, säger Catarina.

I Niords fall är ekonomiutskottet uppbyggt på det viset att det bör ha minst tre medlemmar som alla hör till styrelsen. Ordföranden och skattmästaren är båda medlemmar och skattmästaren fungerar som ordförande för ekonomiutskottet. Ekonomiutskottet kan inkalla utomstående experter och kan tas in då kompetens inom till exempel en viss typ av placeringsmöjlighet diskuteras.

Ett ekonomiutskotts uppgifter kan variera beroende på organisationen. Som exempel kan utskottet ha till uppgift att:

  • övervaka och utveckla skötseln av föreningens egendom
  • övervaka och utveckla skötseln av föreningens ekonomi, bokföring och annan förvaltning
  • förbereda föreningens verksamhetsberättelse och bokslut samt förslag till verksamhetsplan och budget att föras till styrelsen
  • på styrelsens uppdrag sköta övriga uppgifter som anknyter till ekonomiförvaltningen
  • definiera, upprätthålla och utveckla en placeringsstrategi som styrelsen godkänner

Det finns egentligen inte någon gräns, sett till summa, som avgör när en organisation som får en donation av det här slaget borde fundera kring placeringar eller använda pengarna i den löpande verksamheten.

– Såklart är det så att ju större summa det är fråga om, desto mer aktuellt blir det att fundera kring placeringar, säger Catarina.

Om beslutet blir att placera pengarna så finns det många alternativ.

– Eftersom det finns så många alternativ skulle jag absolut rekommendera organisationer att tala med många specialister, som kapitalförvaltare eller bankernas placeringsrådgivare och ta många olika offerter innan ett beslut fattas, säger Catarina.

89768_t.jpg

Frivilligverksamhet värd över tre miljarder är hotad

NYHET. Frivilligverksamheten kan inte tas för given. Förbundsarenan kräver tillsammans med Medborgararenan och många andra att staten tar ansvar för stöd till frivilligarbete.Läs mera »
19.04.2024 kl. 12:51
89734_t.jpg

Årets förbund 2024 - Norr om Stan har fått unga intresserade av föreningsliv

NYHET. Föreningen Norr om Stan har lyckats få unga att hitta till civilsamhällets verksamhet. Genom GLU – Gruppledarutbildning för unga, som utvecklats i samarbete med många andra organisationer, har Norr om Stan lyckats nå en målgrupp som har stor betydelse för civilsamhällets framtid i en tid där vi aktivt behöver värna om demokratin. Läs mera »
17.04.2024 kl. 12:47
89584_t.jpg

Alla ungdomar borde få ha en orsak att åka Svenskfinland runt

INGÅNGEN. Civilsamhället har många betydelser, men den här gången tänkte jag lyfta fram betydelsen av att som ung få möjligheten och en orsak till att åka omkring i Svenskfinland.Läs mera »
02.04.2024 kl. 12:13
89579_t.jpg

Djupdykning som ny ekonomichef

BLOGG. Att vara ansvarig för ekonomin i en växande förening är både spännande och utmanande. Anna Voutilainen skriver i bloggen om hur hon tar AI till hjälp i arbetet. Läs mera »
02.04.2024 kl. 07:55
89498_t.jpg

Nyfiken på erfarenhetsutbyte med en finsk kollega?

NYHET. Vill du knyta kontakter över språkgränserna och bredda ditt nätverk? Eller är du nyfiken på hur arbetet inom en finsk civilsamhällesorganisation ser ut? Då är Förbundsarenans Järjestöhopping-samverkansmodell just för dig!Läs mera »
25.03.2024 kl. 14:04
89329_t.jpg

Arbetsvälmående – nyckeln till en engagerad personal

ARTIKEL Hur mår du på jobbet? Hur mår övriga medarbetar? Och vad är det som påverkar hur ni mår? Här kan du läsa om hur några ledare ser på arbetsvälmående och sin roll i att skapa en fungerande arbetsgemenskap.Läs mera »
11.03.2024 kl. 14:10
89286_t.jpg

Studio Dim utformar kampanjen Framtidsgåvan

ARTIKEL. Studio Dim är en design- och kommunikationsbyrå med en vision om att tillgängliggöra gott digitalt stöd för ideella initiativ. Tillsammans med Förbundsarenan har de utvecklat kampanjen Framtidsgåvan. Tillgänglighet och trovärdighet är avgörande när det gäller att sprida kunskap, menar Henrietta Andersson som tillsammans med Ida Dimic driver Studio Dim.Läs mera »
07.03.2024 kl. 09:39
89244_t.jpg

Att lyfta varandra till framgångar?

BLOGG. Varför är det inte fler organisationer som lyfter varandras verksamheter, initiativ och projekt? Robert Nilsson funderar i bloggen om det handlar om brist på tid eller en oro för att förlora uppmärksamhet för den egna verksamheten.Läs mera »
04.03.2024 kl. 15:39
89199_t.jpg

Civilsamhället, tredje sektorn eller ideell sektor?

INGÅNGEN. Begrepp och ord. Ibland känns det komplicerat och när man lärt sig det senaste dyker det upp nya termer. Nu verkar fler på engelska använda CSO där man tidigare använde NGO.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:29