Föreningen anordnar svenskspråkiga utbildningar inom biblioteksbranschen och ger ut tidningen Bibban tre gånger om året.
Ordförande Karolina Zilliacus konstaterar att föreningen har en viktig samhällsroll.
- Vi jobbar inte bara för våra medlemmar utan bevakar också de svenska aspekterna av biblioteksservice i Finland.
Karolina berättar vidare att förbundet inte har några fast anställda, utan att det är styrelsen som sköter det löpande arbetet. Styrelsen består av sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Hälften av styrelseledamöterna väljs från Österbotten och resterande från södra Finland. Styrelsen sammanträder tre till fem gånger per år. Resten av tiden sköts ärenden via e-post. En i styrelsen är alltid chefredaktör för tidningen Bibban.
- Utmaningarna i styrelsearbetet är de samma som för andra föreningar. Folk vill helst inte binda sig och engagera sig alltför mycket. Det är svårt att hitta styrelsemedlemmar. Allt arbete kan inte skötas under arbetstid, till exempel konferenser, och det kan vara svårt att komma ifrån sitt vanliga arbete för att delta i styrelsemöten dagtid.
Intressebevakningen är en viktig del av verksamheten eftersom det hela tiden händer saker som direkt berör biblioteksfältet. Arbetet består exempelvis av att skriva utlåtanden, som nu med anledning av det aktuella förslaget till ny bibliotekslag.
Biblioteksföreningen ägnar sig åt internationellt samarbete och är medlem i IFLA (International Federation of Library Associations) och i EBLIDA (European Bureau of Library, Information and Documentation Associations).
- Även de nordiska kontakterna är synnerligen viktiga, berättar Karolina, som för en tid sedan besökte biblioteksdagarna i Västerås.
Föreningen grundades genom att en österbottnisk biblioteksförening slog ihop sig med den nyländsk motsvarigheten under 1980-talet. Ekonomin baserar sig på understöd från undervisningsministeriet, från fonder och medlemsavgifter. Understöden finansierar bland annat arrangemanget av de årliga finlandssvenska biblioteksdagarna då en konferenssekreterare anställs under en månad för att sköta de praktiska arrangemangen.
Under sin första tid i styrelsen ägnade Karolina mest tid åt att sätta sig in i föreningens verksamhet och styra upp det praktiska, till exempel att ordna ett nytt medlemsregister. Nu vill hon gärna att styrelsen funderar på hur man kunde utveckla verksamheten.
- Vi har funderat på att grunda olika expertgrupper, dels så man kan hålla kontakt med varandra, dels så att andra kan kontakta dem på olika områden, till exempel barns och ungas läsande. Också samarbetet med andra föreningar är viktigt. Man kan göra saker som lyfter alla samarbetspartners och hitta nya saker som man inte tänkt på innan.
Finlands svenska biblioteksförening samarbetar med Kirjastoseura – Biblioteksföreningen där verksamheten i princip är helt på finska samt med tre mindre biblioteksföreningar. Samarbetet består i några träffar per år samt gemensamma projekt och skrivelser.
Läs mer
Läs mer om Finlands svenska biblioteksförening.
Årtal
1938 grundades Österbottens svenska biblioteksförening
1945 grundades biblioteksföreningen för södra Finland
1982 slogs de samman till Finlands svenska biblioteksförening r.f.
Siffror
440 medlemmar har Finlands svenska biblioteksförening.
3 gånger per år utkommer medlemstidningen Bibban.
