Testamentdonationer – dags för reform i Finland?

09.09.2024 kl. 13:54
BLOGG. Testamentdonationer är ett sätt att stöda civilsamhället. Med reformer skulle det stödet kunna både underlättas och ökas.

Text: Robert Nilsson
Bild: Joanna Lindén Montes

Giva Sverige genomförde år 2017 en undersökning som tittade närmare på testamentdonationer från privatpersoner till organisationer i civilsamhället. Nu, sju år senare, presenterades en uppföljande undersökning. Dubbelt fler svenskar väljer att testamentera till organisationer nu jämfört med år 2017.

Det finns mycket intressant att ta del av i rapporten. Jag har valt att titta närmare på två saker. För det första att medlemskap och testamentdonationer förefaller ha ett slags ”samspel” och för det andra att den svenska regeringen nu tillsatt en utredning som på brett plan skall se över regler om arv och testamente.

Ett intressant resultat från utredningen är att nästan hälften av de som är medlemmar i en organisation kan tänka sig att testamentera till den organisationen. Detta är särskilt intressant då det inom det finska civilsamhället talas mycket om engagemang. Det finns många olika slags engagemang och medlemskap är helt klart en typ av engagemang.

Att det ofta finns ett känslomässigt band mellan en givare och en organisation som mottar en donation är sedan länge känt. Det som kanske fallit en aning i skuggan är att det känslomässiga bandet även kan vara en sådan enkel sak som ett medlemskap i en organisation eller förening.

Personer som är engagerade har också en större benägenhet att faktiskt ge extra till civilsamhället.

Borde då det finländska civilsamhället mer aktivt ta tag i medlemsrekrytering? Borde detta vara en sak som hamnar högre upp i våra prioriteringar?

Det blir ja som svar på båda frågorna. Jag tänker att engagemang i civilsamhället överhuvudtaget är något som vi organisationer gemensamt måste prioritera. Vi behöver fundera på olika sätt för människor att engagera sig i civilsamhället, bland annat som medlemmar. Personer som är engagerade har också en större benägenhet att faktiskt ge extra till civilsamhället.

För organisationer som inte har personmedlemmar tänker jag att det trots allt kan finnas saker i detta att ta fasta på. Ju mer engagerade vi kan få människor i våra verksamheter, desto större möjlighet att också få penningdonationer, stöd och hjälp med att visa på vad vi i civilsamhället gör, för vem vi gör detta och hur.

I Finland skulle regeringen, som ju tydligt aviserat om sänkningar av statsunderstöd, kunna ingjuta såväl hopp som framtidstro i civilsamhället genom att ta aktiva steg mot en testamentreform.

Att den svenska regeringen nu tillsatt en utredning som ska se över gällande regler kring arv och testamente är en sak jag hoppas att också Finlands regering skulle göra. Det behövs en översyn av gällande regler. Det behövs ett modernt regelverk kring arv och testamenten.

I Finland skulle regeringen, som ju tydligt aviserat om sänkningar av statsunderstöd, kunna ingjuta såväl hopp som framtidstro i civilsamhället genom att ta aktiva steg mot en testamentreform. Låt oss inte haka upp oss allt för mycket på ordet reform. Det behöver inte vara frågan om stora förändringar för att få till ett typ av system som skulle kunna gynna flera parter då det gäller arv och testamenten.

Det civilsamhället behöver av staten är hjälp att skapa anledningar till att människor skulle inkludera organisationer i testamenten. Det finns modeller, till exempel i Danmark, som är beprövade och testade och fungerar för att ge  människor anledningar att inkludera organisationer i ett testamente. I Sverige förs diskussioner kring ett slags testamentregister som en tanke om att förenkla processen kring testamenten. Tanken är intressant och skulle vara värd att titta närmare på även ur ett finländskt perspektiv.

För mig är det framtid att verka för en reform av regler kring arv och testamente. Även i Finland borde fokus vara framtid.

I Finansieringsfunderingar-bloggen skriver projektledare Robert Nilsson om vad arbetet med olika finansieringskällor för förbunden får honom att fundera på.  

91159_t.jpg

Delningskultur – mer än bara carpool

INGÅNGEN. Hur kan civilsamhället tänka om när det gäller samarbete, att dela och lyfta varandra? Förbundsarenans verksamhet är i sig ett exempel på att jobba för att bygga en delningskultur. Förbundsarenans verksamhetsledare Mari Pennanen bloggar om tankar efter en nordisk workshop.
igår kl. 12:29
91152_t.jpg

Snart kan vi se varje timme av osjälviskt arbete

BLOGG. Alla timmar som läggs på volontärarbete behöver synliggöras. På Organisationskonferensen presenterades ett nytt sätt att göra detta av Ant Simons. Här i bloggen berättar han om sin lösning.
02.10.2024 kl. 12:12