Delningskultur – mer än bara carpool

03.10.2024 kl. 12:29
INGÅNGEN. Hur kan civilsamhället tänka om när det gäller samarbete, att dela och lyfta varandra? Förbundsarenans verksamhet är i sig ett exempel på att jobba för att bygga en delningskultur. Förbundsarenans verksamhetsledare Mari Pennanen bloggar om tankar efter en nordisk workshop.

Text: Mari Pennanen

I september ordandes en framtidskonferens för civilsamhället i Norden. Närmare nittio personer träffades i Malmö för en dag med föreläsningar, workshops och diskussioner. Underrubriken för dagen var Hur stärker vi förändringskraften genom samarbete över gränser. Konferensen ordnades av Nordic Civ, det nordiska nätverket för civilsamhället där Förbundsarenan är medlem.

Jag fick leda en workshop under dagen. Tanken var att tillsammans fundera kring hur vi kan gå mot mer delning och utbyte av erfarenheter mellan organisationer även på nordisk nivå, med det gemensamma målet att stärka civilsamhällets roll i Norden.

Förbundsarenan är en unik organisation som samlar tak- och paraplyorganisationerna från hela civilsamhället, inte endast ett område eller sektor. Medlemsorganisationerna är väldigt olika vad gäller storlek, medlemskår, målgrupp och struktur, men de gemensamma nämnarna är att de är centralorganisationer inom civilsamhället, som verkar på svenska.

Det här har fått många att inse att vi har mycket gemensamt, även om det konkreta vi jobbar med kan vara väldigt olika.

Redan innan Förbundsarenan började verka som arena för samverkan fanns det förstås kopplingar mellan många organisationer. Verksamhetsledarna inom samma sektor kände naturligtvis varandra bra och många organisationer samarbetade på olika sätt.

Ett nätverk för informatörer hade några år tidigare startats, då många upplevde sig rätt ensamma i sina arbeten. De insåg att de kan ha nytta av att nätverka och dela erfarenheter och information.

Det har vi byggt vidare på. Inom Förbundsarenan har vi skapat flera olika nätverk, vilket har lett till att fler inom de olika organisationerna har breda nätverk till andra med samma uppgifter i olika organisationer. Förbundsekonomer känner andra förbundsekonomer och vet vem de kan kontakta när de behöver fråga någon som också jobbar med bokslut och rapporter. Verksamhetsledarna vet vem de kan kontakta när de har en utmanande situation som inte kan diskuteras med vem som helst. Tidskriftsredaktörerna har ett nätverk att fråga när de funderar på att byta tryckeri. Och så vidare.

Det här har fått många att inse att vi har mycket gemensamt, även om det konkreta vi jobbar med kan vara väldigt olika. Jag har hört flera som tidigare, då de berättade om sin verksamhet, sa att ”det här är vi bra på och gör bäst själva” och ”inte går det att göra sånt tillsammans, vi konkurrerar ju”. Nu hörs det istället ”vem är bättre på detta och kunde hjälpa oss” och ”självklart kan vi dela med oss av våra erfarenheter!”

Med en medveten strategi har Förbundsarenan verkat för att få förbunden att se nyttan av att dela med sig, för att den vägen få tillbaka mångfalt mer. När arbetet med att ta fram en ny strategi påbörjades under år 2022 märktes det att det som tidigare varit en rätt modig vision för vart vi ville plötsligt var en självklarhet. Förbundsarenan skulle bli den gemensamma plattformen för förbunden att agera tillsammans, och plötsligt kändes det som självklart att de var så. Det som i strategin 2019–2022 var vision blev i strategin 2023-2025 mission. Något hade hänt genom Förbundsarenans verksamhet.

Tillbaka till workshopen i Malmö. Varför är Förbundsarenans historia relevant? Om vi tror på att civilsamhället stärks genom samarbete och att dela erfarenheter, hur kan vi göra detta också nordiskt? Med utgångspunkt i hur Förbundsarenan byggt upp nätverk och sett effekter fick deltagarna diskutera och lyfta fram vad de ser för områden de vill dela mer kring och hur vi kan jobba för det.

Och vad gick jag hem med? Nya kontakter, konkreta idéer och en känsla av hopp.

När vi diskuterade vad som främjar delning kom det fram att det är något som måste prioriteras. Vi behöver medvetet avsätta tid för att dela goda exempel, skapa relevanta nätverk och bygga upp tillit. Det här kan var och en själv göra, men det kan göras medvetet också på organisationsnivå. Vi behöver diskutera och få många att inse nyttan med att ge lite, och få desto mer tillbaka på olika sätt. Att vi delar med oss av det vi är bra på hjälper andra, men det stärker också oss och civilsamhället som helhet.

Deltagarna gick efter workshopen hem med färdiga tankar kring vad de imorgon ska göra för att i sitt sammanhang börja jobba för att skapa och bygga en delningskultur. Konkreta exempel på vad deltagarna ska göra följande dag:

  • Kontakta några jag pratat med idag
  • Hjälpa en kulturförening att söka pengar, dela min kunskap
  • Informera om detta på vårt styrelsemöte
  • Söka fler föreningar för att starta ett föreningarnas hus i min stad
  • Börja skissa på ansökan för paraplyförening
  • Kontakta några nordiska kollegor

Och vad gick jag hem med? Nya kontakter, konkreta idéer och en känsla av hopp. Då så många på olika sätt och i olika sammanhang ser det som självklart att det här är vägen framåt för civilsamhället, så är det bara att fortsätta. Förbundsarenans 68 medlemsorganisationer stärks av en stark delningskultur och vi kan och ska dela med oss, för att fortsätta utvecklas.

91152_t.jpg

Snart kan vi se varje timme av osjälviskt arbete

BLOGG. Alla timmar som läggs på volontärarbete behöver synliggöras. På Organisationskonferensen presenterades ett nytt sätt att göra detta av Ant Simons. Här i bloggen berättar han om sin lösning.
02.10.2024 kl. 12:12
90884_t.jpg

Testamentdonationer – dags för reform i Finland?

BLOGG. Testamentdonationer är ett sätt att stöda civilsamhället. Med reformer skulle det stödet kunna både underlättas och ökas.
09.09.2024 kl. 13:54