Kommunikation – en förutsättning för föreningsarbetet

11.08.2020 kl. 08:18
PÅ BORDET. När kan ett förbund anse sig ha lyckats med kommunikationen med medlemmarna? DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar sitt sätt att kommunicera. Tf. verksamhetsledare Viktor Kock skriver att de går mot trenden då de gjort sin strategi.

Text: Viktor Kock

Inom föreningslivet är en ständigt återkommande fråga hur man på bästa sätt skall kommunicera, såväl inom organisationen som utåt. Aldrig tidigare har det funnits så många sätt att kommunicera på som det finns idag. Samtidigt som det ger nya möjligheter gäller det ändå att noga fundera på vad man vill med kommunikationen och vad som kan anses som lyckad kommunikation.

Ordet kommunikation kommer ursprungligen från latinets communis (gemensam), via communicare (göra gemensamt) och communicatio (ömsesidigt utbyte). För att kommunikation överhuvudtaget skall kunna anses ha ägt rum krävs att en sändare via en kanal överför ett meddelande till en mottagare som avkodar meddelandet. Ett mejl eller en tidning som går direkt i skräpkorgen uppfyller alltså inte definitionen av kommunikation, för det krävs att mottagaren faktiskt öppnat och läst innehållet. Ifall meddelandet endast är information kan kommunikationen anses som lyckad ifall den uppfyller minimikriteriet. Ofta kräver lyckad kommunikation ändå en tvåvägsprocess, alltså att man utbyter tankar och information. Speciellt viktigt vill jag påstå att det är i föreningsverksamheten och den interna kommunikationen med medlemmarna.

Elektroniska medlemsbrev och sociala medier ger goda möjligheter till masskommunikation med medlemmarna. De ger ändå sällan upphov till en tvåvägskommunikation. För elektroniska medlemsbrev anses en öppningsgrad på över 30 procent som bra trots att sju av tio medlemmar inte nås med dem. Då medlemmarna är grunden till allt föreningsliv torde detta vara en situation som ingen förening är nöjd med.

Hur skall man då få till en lyckad kommunikation? Ett sätt är att försöka undvika de vanligaste fallgroparna; för mycket eller för komplex information. Långa medlemsbrev är inget självändamål, den viktigaste informationen skall vara synlig och enkel att ta in.

På DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar vi som bäst vårt sätt att kommunicera. Som ett direkt resultat av det gav vi i våras ut det första numret av vår nya medlemstidning, DIFFerens. En egen medlemstidning kan knappast ses som nytänkande, tvärtom går det mot trenden som är att avsluta resurskrävande medlemstidningar. Vi ser den ändå som ett komplement för att nå en större del av medlemskåren. I höst lanserar vi ett annat komplement med bloggen ”Kugghjulet”. Vi har samtidigt beslutat frångå regelbundna, elektroniska medlemsbrev. Elektroniska medlemsbrev sänder vi i framtiden när vi har viktig information som vi vill ha ut till specifika målgrupper. Det betyder inte nödvändigtvis att antalet medlemsbrev blir färre men målsättningen är att de som läser dem ser informationen som mer relevant.

Det viktigaste i vår nya kommunikationsstrategi är ändå enligt mig vår målsättning om att ha personlig kontakt med våra medlemmar minst vartannat år. Till personlig kontakt räknar vi besvarade telefonsamtal eller mejl. Hittills i år har vi cirka 900 sådana kontakter. Responsen när vi ringt upp våra medlemmar är nästan odelat positiv. Samtidigt som medlemmarna kan ge direkt återkoppling på vår verksamhet är det ett bra tillfälle att uppdatera kontaktuppgifter så att masskommunikationen kan fungera. Personlig kontakt med medlemmarna är dock inte heller nytänkande, tvärtemot är det så föreningslivet uppstått. Tyvärr glöms det ofta bort i djungeln av masskommunikation.   

Viktor Kock är tf. verksamhetsledare för DIFF – Ingenjörerna i Finland.

 

Läs också

På bordet: Folkdansen har flyttat till nätet i coronatider

På bordet: För en sjukskötare finns det inga genvägar

 

 

76442_t.jpg

Säg det med ord

PÅ BORDET. Dagens samhälle är i hög grad både digitalt och visuellt. Men för dem som inte ser säger bilder absolut inget om den inte är åtkomlig. Säg det med ord, påpekar Camilla Blomstedt på Förbundet Finlands Svenska Synskadade.Läs mera »
30.01.2021 kl. 17:39
76190_t.jpg

Att planera inför förändring

PÅ BORDET. Att leda förändring – det kursnamnet klingar bekant sedan årtionden, men sällan har det väl varit så brännande aktuellt som nu med både pandemin som är över oss, och demokratins kris, vars kulmen (får vi väl innerligt hoppas!) skådades i USA för ett tag sedan. Katja Salojärvi på Norr om Stan drömmer om att fostra nya generationer som bygger en bättre värld.Läs mera »
12.01.2021 kl. 09:05
75805_t.jpg

Coronaårets bokslut

PÅ BORDET. Som många andra anställda i ett finlandssvenskt förbund skrev Malin Lindholm på Svensk ungdom i slutet av november en ansökan till en fond. Här reflekterar hon kring frågan om coronapandemin inverkat på verksamhet och hur. Läs mera »
03.12.2020 kl. 15:04
75377_t.jpg

Hur har vi lyckats som samarbetsförbund?

PÅ BORDET. SAMS firar sitt tioårsjubileum denna höst. Tf. verksamhetsledare Ilona Salonen skriver i kolumnen om hur organisationen som en del av jubileumsåret undersöker hur de lyckats som samarbetsorganisation.Läs mera »
30.10.2020 kl. 06:21
74998_t.jpg

Nätverk viktigast av allt

PÅ BORDET. Vi som jobbar i föreningar och förbund är ofta bra på att berätta för medlemmar hur viktiga nätverk är. Genom att bli medlem i föreningen får man ett kontaktnät som är guld värt. Men förstår vi även att det är lika viktigt att vi själva har ett omfattande nätverk? Siru Lönnqvist på VVS Föreningen i Finland lyfter fram nätverkens betydelse.Läs mera »
30.09.2020 kl. 12:59
74572_t.jpg

Stormen och vi

PÅ BORDET. Som generalsekreterare förväntas du vara redo för förändring. Men nu känns det som om hela havet stormar, inte minst med tanke på stora förändringar gällande finansieringen, skriver Lena Höglund på Pohjola-Nordens Ungdomsförbund. Läs mera »
03.09.2020 kl. 07:19