Varför behövs god förvaltning i föreningar?

06.05.2021 kl. 07:48
PÅ BORDET. En positiv aspekt av pandemin är att vi har varit tvungna att ta ett digisprång och utvärdera vår verksamhet ur en ny synvinkel. Det gäller våra styrelser, fullmäktige och alla som jobbar med förvaltningsfrågor. Nu är det dags att tala om god förvaltning, skriver Kari Huhtala på Finlands Svenska Andelsförbund.

Text: Kari Huhtala

Som utbildare och konsult i förvaltningsfrågor har jag haft förmånen att på nära håll få se vilka utmaningar som förekommer mest i föreningar och andra medlemsbaserade organisationer. Den första är uppfattningen om föreningens grunduppgift eller syfte. Föreningens syfte är ju oftast allmännyttigt eller ideellt. Föreningen passar ganska dåligt för affärsverksamhet fast ekonomin ska vara i god balans och ett överskott är mer än tillåtet.

Den andra är att rollerna vid medlemsmötet, i fullmäktige eller i styrelsen inte alltid är kristallklara. Rollfördelningen mellan styrelsen och verksamhetsledaren kan också tidvis vara oklar. Den tredje gäller medlemmar: medlemskåren är vår viktigaste resurs. I dagens värld är medlemsengagemanget ingen självklarhet. Då en förening växer kan till och med någon slags medlemsapati börja sprida sig. Det är ett tecken att ta på allvar.

Nu kommer vi tillbaka till frågan om god förvaltning. För tillfället, med tanke på de förändringar som sker i omvärlden, ska vi speciellt sköta om att förvaltningen är kompetent och fungerande samt att medlemmarna i föreningen är nöjda. Det är bra att minnas att det finns flera särdrag i föreningar som skiljer dem från andra organisationer. Föreningar styrs och förvaltas av sina medlemmar. Medlemmarna är jämställda enligt principen en röst - en medlem. Styrning, kontroll och medlemsdemokrati hanteras genom speciella förvaltningsorgan såsom fullmäktige. Därför finns det ett speciellt behov att se över förvaltningen i våra föreningar.

Den senaste tiden har många strävat efter att utveckla förvaltningen inom medlemsstyrda organisationer. Dessa organisationer har sällan anvisningar inom god förvaltning eller förvaltningskodex. Snarast har man strävat efter att tillämpa andra organisationers bästa praxis och anpassa till de egna behoven. De är dock inte alltid lämpade för de behov som medlemsbaserade organisationer har. Vilka är då de viktigaste faktorerna som nu borde ses över i föreningarnas förvaltning? Här är de teman som jag anser vara de viktigaste:

  1. Medlemmarnas engagemang och deltagande ska stärkas. Många saker konkurrerar med den egna organisationens verksamhet om medlemmarnas tidsanvändning. Föreningar ska kontinuerligt upprätthålla och stärka medlemskårens engagemang och användningen av dess tjänster.
  2. Val av medlemmar till styrelsen sker efter beredning och vid behov grundas ett valberedningsorgan.
  3. Föreningen ska ha en mångsidig, kunnig och strategiskt fungerande styrelse. En styrelse med mångsidig sammansättning klarar sig bättre än en styrelse vars sammansättning är homogen.
  4. Föreningen ska utveckla sin verksamhet med hjälp av ett utvärderingsförfarande (självutvärdering). Utvärderingsförfarandet ska gärna vara ett regelbundet sätt att utveckla styrelsens arbete.
  5. Föreningens styrelse ska se till att föreningen har en överenskommelse om den praxis som tillämpas på kommunikation och växelverkan mellan styrelsen och andra organ.

Finlands Svenska Andelsförbund har publicerat en guide om god förvaltning i medlemsbaserade organisationer. Den finns avgiftsfritt till förfogande via denna länk.

Kari Huhtala arbetar i Pellervo Coop Center som kooperationsdirektör och fungerar som Finlands Svenska Andelsförbunds verkställande direktör. Han har en lång erfarenhet av utbildning och konsultering av förtroendevalda i andelslag, ömsesidiga försäkringsbolag och föreningar. Dessutom är han doktorand vid LUT University (handelshögskolan) och har skrivit flera vetenskapliga artiklar om god förvaltning/styrelsearbete i medlemsbaserade organisationer.

78793_t.jpg

Du får gilla jobbet eller att ta ansvar för ditt eget arbetsvälmående

INGÅNGEN. En solig höstdag i skogen springer jag sist i raden efter ett gäng sportklädda, glada förbundsanställda längs stigen. I en glänta bredvid en sjö stannar vi, pulsen lugnar ner sig och utsikten över vattnet är avslappnande. Medan jag njuter så smyger sig ändå en liten fråga in i medvetandet: får jag ha det så här bra mitt under en arbetsdag?Läs mera »
06.09.2021 kl. 14:50
78757_t.jpg

Namnbyte för att professionalisera verksamheten

PÅ BORDET. Regnbågsallians Svenskfinland är det nya namnet för organisationen som tidigare hette Regnbågsankan. Verksamhetsledare Ida Boucht påminner om att regnbågspersoner finns överallt och att också förbund bör se till att de känner sig trygga inom verksamheten.Läs mera »
03.09.2021 kl. 10:18
78409_t.jpg

Rutiner och struktur som stöd för verksamheten

INGÅNGEN. Under sommaren har nyheter om när det gått fel i en organisation gjort många upprörda. Vi är säkert många som reflekterar över vilka eventuella brister i de administrativa kontrollrutinerna som kanske finns i den egna organisationen. Alla har vi rutiner att förbättra och utveckla. Vi bör ändå minnas att det oftast går rätt till.Läs mera »
09.08.2021 kl. 08:58
77983_t.jpg

Det gäller vår framtid

PÅ BORDET. Sydkustens landskapsförbund arbetar för att främja utbildning och kultur på svenska. Konkret handlar det om att påverka, utbilda, samarbeta och lyfta upp frågor till diskussion, skriver direktör Christel Björkstrand.Läs mera »
01.06.2021 kl. 14:45
77952_t.jpg

Att få som man vill som förbund

INGÅNGEN. Intressebevakning och påverkansarbete är väsentliga delar av verksamheten för många förbund. I kommunvalvalstider har vi sett flera fina satsningar där förbunden både fått synlighet och tydligt lyft fram sina frågor. Leder det till resultat? Det får vi troligen veta först efter flera år.Läs mera »
01.06.2021 kl. 08:13
77538_t.jpg

Viktigt att få träffas

INGÅNGEN. Vi läser idag rubriken på ett annat sätt än före corona-pandemin. Fysiska möten känns avlägsna och är något vi ser fram emot. Men även digitala möten fungerar när det gäller de finlandssvenska förbunden. Vi behöver prata, diskutera, lyssna och dela tankar med varandra och Förbundsarenans nätverk erbjuder denna möjlighet.Läs mera »
05.05.2021 kl. 12:22
77203_t.jpg

Borde förbunden bli argare?

INGÅNGEN. Ilska är en stark och effektiv faktor när det kommer till förändringar. Personer som blir arga har en orsak att engagera sig. Borde de finlandssvenska förbunden göra sina medlemmar argare? Är ilska en underutnyttjad naturkraft i Svenskfinland?Läs mera »
06.04.2021 kl. 15:23
77037_t.jpg

Efter ett år av covid-19

PÅ BORDET. För ett år sedan begränsades den fysiska verksamheten i förbund och föreningar. Var står vi nu och hur mår föreningarna? Tony Karlsson, ordförande för Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU, reflekterar kring hur UF-rörelsen anpassat sig.Läs mera »
22.03.2021 kl. 09:45