Text & foto: Kim Malmberg
Mari Pennanen har inte varit med från början. Föregångaren Svenska föreläsningsbyrån grundades redan 1919, bytte år 1961 namn till Svenska studieförbundet och har haft olika former och verksamhet. När Mari kom in i bilden hade man precis beslutat att återigen skilja på de organisationer som då bildade Svenska studiecentralen, nämligen Svenska folkskolans vänner och Svenska studieförbundet. För Studieförbundet skulle det anställas en egen verksamhetsledare och det blev Mari, som var den enda anställda i några års tid. Namnbytet till Förbundsarenan klubbades igenom 2019 och det nya namnet togs i bruk från och med början av 2020.
I dagsläget har Förbundsarenans verksamhet breddats, något som Mari Pennanen systematiskt byggt upp. I dag har Förbundsarenan fyra anställda som jobbar brett för att stöda de 68 medlemsförbunden. Förbundsarenan av idag erbjuder stöd för ekonomi, organisation och samlar de finlandssvenska förbunden för erfarenhetsutbyte, gemensamma åtgärder och påverkansarbete.
Stödet till de finlandssvenska tidskrifterna överfördes till Förbundsarenan 2020 och idag levererar Förbundsarenan också stöd för 90 tidskrifter utgivna på svenska i Finland.
Mari Pennanen har varit i en central roll i alla strategiska beslut och satsningar. Men det är en enskild satsning framom alla andra som hon lyfter som den största och viktigaste.
– För Förbundsarenan är nog projekt Finansieringskällor för förbunden strategiskt den största framgången. Hela den process som ledde till att vi kunde paketera ett projekt och erbjuda en modell för hur man kan jobba med finansiering inom de enskilda medlemsförbunden har varit väldigt betydelsefull för våra medlemmar. Det öppnade för så många nya möjligheter gällande finansieringen av förbunden och det var speciellt viktigt med tanke på den tid vi lever i, säger Mari.
En annan fråga som hon gärna lyfter är att man i förbundsvärlden under dessa tio år gått mer och mer in för att jobba tillsammans snarare än att bevaka det egna.
– Under den allra första besöksrundan 2015–2016 var det många som var väldigt tydliga med att påverkansarbete gör man själv. Under årets besöksrunda har det varit tydligt att jättemånga fler ser behovet av att vi gör påverkansarbete tillsammans i de frågor vi har gemensamt.
Det här beror enligt Pennanen på en kulturförändring. Förbundsarenan har kunnat bidra till att många fler förbund ser sig som en del av ett större sammanhang och insikten om att vi får mer pondus om vi jobbar tillsammans kring viktiga frågor.
En tredje sak Pennanen lyfter som en stor och betydelsefull ändring till det bättre är att det via Förbundsarenans nätverk har byggts en delningskultur i det finlandssvenska civilsamhället. Man har förstått att budskapet blir tyngre och mer effektfullt om fler sprider samma budskap.
Ständig förändring
Den egna arbetsbilden har ändrat väldigt mycket sedan starten år 2015, säger Mari Pennanen.
– De första åren jobbade jag ensam, och byggde upp konkret verksamhet. I dagsläget är Förbundsarenan som organisation etablerad och en faktor att räkna med. Medlemsförbunden vänder sig till oss och vi har blivit en sakkunnigorganisation som också utomstående aktörer vänder sig till för kommentarer eller utlåtanden och ställningstaganden. Förbundsarenan har fått en position i samhället. Det här beror både på hårt och målmedvetet arbete, men framför allt på att medlemsförbunden sett värdet i vad Förbundsarenan är och att jobba tillsammans, säger hon.
– Timingen för att gå vidare kan aldrig bli optimal. Möjligheter och nya vägar uppstår på sätt som man inte kan planera. Men strukturerna är stabila, vi har ett kompetent kansli som vet vad som behöver göras och en aktiv styrelse, säger hon.
Mari tror också att medlemsförbunden och styrelsen kommer att hjälpa den nya verksamhetsledaren att hitta sin roll.
– Det är en öppning för något nytt. Nya personer får staka ut riktningen enligt Förbundsarenans nya strategi som många varit med om att ta fram och som höstmötet i november ska behandla.
Dags för nya krafter
– På tio år har jag hunnit med mycket och jag är väldigt tacksam för att jag fått förtroendet från medlemsorganisationer, styrelsen och finansiärerna att jobba med de här frågorna. Jag tycker att Förbundsarenan är så otroligt viktig så tror jag också att det är en bra sak för Förbundsarenan att någon annan tar över.
Pennanen gör ingen hemlighet av att det kan vara både tungt och ensamt att bygga upp en organisation som inte går att jämföra med någon annan. När det inte går att lära sig av andra så måste man våga gå sin egen väg och hoppas att det man tror bör göras, faktiskt är hållbart. Och att bygga en organisation med en hög ambitionsnivå är tungt när finansieringen hela tiden är öppen och processen för att säkra den är så långsam.
Som exempel nämner Mari Förbundsarenans olika nätverk och kommunikationsverksamhet. De har inga självklara finansiärer även om vi har tydliga bevis för att de är nyttiga och fungerar.
– Det är ganska slitsamt att varje år var tvungen att bevisa organisationens existensberättigande och få finansiärernas stöd. Men det gäller att ha tilltro till systemet. Också finansiärerna förstår nog Förbundsarenans betydelse, säger hon.
Helikopterperspektiv
Som verksamhetsledare för förbundens förbund har Mari Pennanen fått många perspektiv på jobbet, vilket också präglat hennes syn på verksamheten och format hennes ledarskap.
– Det jag fått i det här jobbet är en ganska bred insyn i många olika vinklar på samma sak. Jag har pratat med förtroendevalda som ser på sitt sätt, med anställda som ser på annat sätt och med finansiärer som ser på saken på sitt sätt. Samtidigt finns synen hos politikerna på den verksamhet som vi bedriver. Perspektivet kan vara väldigt olika men att förstå just detta hjälper en att förstå hur allt hänger ihop. Samtidigt känner jag att det är svårt att ha väldigt tydliga åsikter om vad som är fel och vad som är rätt sätt att tänka.
Detta diplomatiska sätt att uttrycka sig är typiskt för den Mari Pennanen som många i det finlandssvenska civilsamhället och kollegorna på kansliet lärt känna.
– Framför allt har jag fått bred insyn i en massa organisationer och processer. Det är den kunskapen jag tror att jag kan ha nytta av på Folkhälsan, säger hon.
Om sin nya arbetsgivare Folkhälsan säger hon att hon börjar jobba i en väldigt mycket större organisation. Hon ska själv leda drygt tjugo sakkunniga och arbeta tätt tillsammans med de 34 nyländska lokalföreningarna med ca 6000 medlemmar.
– Jag är ivrig och ser fram emot mitt nya jobb. Där kommer jag att kunna kombinera det som jag tycker är viktigt: frivilligverksamhet, föreningsverksamhet och sakkunnigverksamhet. Kombinationen, att främja hälsa på olika sätt, lockade, säger Pennanen.
Förbundsarenan i ständig förändring
– Jag tror att Förbundsarenan ska utvecklas kontinuerligt utgående från hur civilsamhället utvecklas. Förbundsarena finns till för medlemsorganisationerna och ska svara på deras behov. Just nu står påverksansarbete högt i kurs, men framtida utmaningar kommer att inverka på verksamheten.
Just nu tror Mari att fokus kommer allt ligga på att använda och konsultera Förbundsarenan. När medlemsorganisationers resurser kringskärs kommer det att bli viktigare och viktigare att Förbundsarenan kan leverera det som organisationerna själva kan stå för.
– Det öppnar för nya möjligheter, säger hon. Man behöver fundera noggrant på vad Förbundsarenan behöver göra för att stärka och stöda organisationerna.
– Men jag har sagt det här hela tiden. Förbundsarenan är i sig inget självändamål, men vi jobbar hela tiden med att lyssna in vad förbunden behöver för att ha en plats och fungera som stöd och vara till nytta, och det har visat sig vara ganska nödvändigt med en arena för samverkan. Omvärlden förändras hastigt och det gäller att hänga med. Så länge det finns människor som bryr sig så finns det en framtid för förbunden. Det värdefulla uppstår när vi gör tillsammans och stöttar varandra, säger Pennanen.
