Text: Ellen Ijäs och Kim Malmberg.
Bild: Frida Lönnroos
Projektets mål var att vara ett stöd för medlemsförbunden att på ett smidigt och strukturerat sätt komma vidare i finansieringsfrågor inom sin egen organisation och i arbetet för ekonomiskt hållbara lösningar. Under projektet har Förbundsarenan erbjudit medlemsförbunden möjligheter att samlas och lära sig av och med varandra gällande olika teman kring finansiering samt ta del av innehåll i form av finansieringsfunderingar-bloggen.
Förbundsarenans vice ordförande Mia Wikström påpekade under seminariet att behovet att säkra förbundens finansiering var den drivande viljan i projektet.
– I förbundsbarometern 2021 lyfte förbunden fram att frågan kring ekonomin är den faktor som speciellt kommer påverka verksamheten. Flera av förbunden har förlitat sig på statsbidrag, och behovet av kunskap om olika finansieringskällor var lika stort då om inte större än nu, säger Wikström.
Både Robert Nilsson och Camilla Sederholm har lotsat fram projektet med framgång.
– Behovet av ett konsultativt stöd finns fortfarande i den grad, att diskussionerna om finansieringen tål bli en etablerad del av Förbundsarenans verksamhet, säger Nilsson under seminariet.
Under projektet har antalet förbund som sökt insamlingslov ökat, 30 förbund har information om testamentdonationer i sina kanaler och flera förbund har dragit i gång processer kring donationskampanjer.
Hårt arbete och ärlighet, ett recept för framgång
På slutseminariet fick deltagarna ta del av inspirerande exempel på lyckade donationskampanjer inom förbundsvärlden.
Under sin Luciainsamling 2024 samlade Folkhälsan in mer än 600 000 euro tack vare målmedvetet arbete med att vända rasism till rekord. Stina Heikkilä, HR- och utvecklingschef vid Folkhälsans förbund berättade på seminariet att det var medvetna handlingar som ledde till framgången.
– Vi hade en tydlig tanke om att vi ville vända diskussionen, det mediala intresset gav oss en plattform att ta plats för att motarbeta rasismen genom kommunikativa medel, säger Heikkilä.
Efter kröningen av Finlands Lucia publicerades en rad artiklar som behandlade de rasistiska påhopp som Finlands Lucia Daniela Owusu utsattes för. Det skapades en rörelse mot rasism över språkgränserna som lyfte fram Folkhälsan.
Enligt Heikkilä var det ändå arbetet på gräsrotsnivå som ledde till att insamlingen växte i takt med arbetet mot rasism.
– Människans behov att göra någonting var det som fick insamlingen att öka parallellt med det samhälleliga intresset, konstaterade Heikkilä.
Positivt tänkande och humor behövs
Språkambassadörernas ekonomichef Artturi Pulkkinen berättade under seminariet om donationskampanjer i mindre föreningar. För att samla in privata medel krävs en del byråkrati som kräver resurser, vilket kan för en del mindre förbund vara en avgörande faktor. Han uppmanar ändå alla till att våga sig på att pröva olika former av insamlingar.
– Det finns tyvärr ingen knapp man kan trycka på för att öka intäkterna från insamlingarna, det krävs arbete och mod att pröva på olika sätt, säger Pulkkinen.
Språkambassadörerna har satsat mycket på marknadsföring, både genom annonsering i dagstidningar och genom egenproducerade enkla videosnuttar på sociala medier som nått bra igenom, ibland rentav blivit virala.
Humor har varit ett av Språkambassadörernas vapen i kampen om att uppmuntra finskspråkiga att våga tala svenska.
Seminariets gästtalare Magnus Londen berättade om hur initiativet Karavanen Ukraina, som idag har samlat in över två och en halv miljoner euro, började med att helt enkelt agera i stället för att bara prata. De insamlade pengarna går till att hjälpa Ukraina i sitt försvarskrig mot Ryssland.
Framgången som uppstod baserar sig enligt honom på trovärdighet och transparens. Enligt honom minskar viljan att donera om man inte vet vart pengarna går.
– Var alltid konkreta i vart pengarna går, inte det minsta flummiga, uppmanar Londen.
Karavanen Ukraina har satsat på nästan obefintliga administrationskostnader, på att bara samla in sådant som verkligen behövs och på att själva stå för leveranserna.
Londen säger att förutom ett konkret ändamål som man själv tror på, så måste det finnas ett nätverk av människor som brinner för budskapet och som är beredda att jobba för en god sak.
– Genom att visa engagemang och brinna för den egna verksamheten kan ni entusiasmera andra att komma med i verksamheten och driva den framåt. Då får ni också fart på donationerna, säger Londen.
Finansieringen behöver breddas
Projektet Finansieringskällor har genomförts med stöd av Amos Anderssons fond, Svenska kulturfonden, Stiftelsen Tre Smeder och Svenska folkskolans vänner.
Under slutseminariet konstaterade Svenska kulturfondens VD Sören Lillkung att en kris och en vilja att arbeta för det man vill att ska finnas kvar gav upphov till Svenska kulturfondens tillblivelse.
– Samhället präglas av individualism, detta leder till att man sällan bidragit med donationer. Men då allmänheten ser att nedskärningar slår till den verksamhet eller de tankar som de håller nära, vill man bidra ekonomiskt.
Lillkung jämförde också finlandssvenskarna med gallerna.
– Ibland slåss vi internt och någon s.k. hövding petas ner från skölden, men vår trolldryck är talkoandan, det frivilliga arbetet och våra föreningar. Det är en styrka vi inte får glömma, säger han.
Camilla Sederholm avslutade seminariet med att uppmana förbunden till att vända på varje sten som finns för att hitta nya former av finansiering.
– Sammanfattningsvis kan det konstateras att förbundsfältet behöver bredda finansieringsbasen, konstaterar Sederholm. Vi behöver anstränga oss och Förbundsarenan vill fortsätta att finnas till hands för sina medlemsföreningar vad gäller dessa frågor.