Regnbågsallians Svenskfinland rf verkar i hela Svenskfinland. Vi finns till för alla som tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet eller är intresserade av frågor som berör sexuella minoriteter eller könsminoriteter. Vi finns också till för dem som inte vill definiera sig själva. Vi erbjuder stöd, sammanhang, kultur i form av evenemang och gruppverksamhet och svarar som sakkunniga på frågor angående sexuell läggning och könsidentitet. Vi erbjuder även olika skräddarsydda utbildningspaket till skolor, förbund och företag. Vi nätverkar också med olika föreningar och förbund inom Svenskfinland. Regnbågsankan är den enda svenskspråkiga föreningen för HBTQI+-personer på fastlandet i Finland och har en viktig roll i att försvara och främja regnbågspersoners rättigheter.
I augusti hade vi ett extrainsatt årsmöte där det med klar majoritet röstades för en stadgeändring i frågan om ett namnbyte för föreningen. Ett namnförslag som kom från medlemmar fick hela 99 procents röstmajoritet och Regnbågsankan blev Regnbågsallians Svenskfinland rf. Vi ser fram emot en ny era där vi når en ny professionell nivå och ser namnbytet som ett steg i rätt riktning.
De senaste åren har varit väldigt utmanande för Regnbågsankan. Vi, liksom många andra föreningar, har fått tänka om hela vår verksamhet på grund av den rådande coronapandemin. Samtidigt som vår verksamhet behövs mer än någonsin, har bidragen blivit mindre. Trots en aktiv styrelse och verksamhetsledare kämpar vi för att hålla oss flytande.
I en undersökning från Seta från år 2020 mår regnbågsunga sämre än någonsin, och det har bara blivit värre på grund av coronapandemin. Vi har ett ansvar som förening att påverka, se till att det finns stöd, verksamhet och tryggare rum överallt i vårt samhälle. Nu om någonsin är det viktigt att vi små förbund och föreningar stöder varandra. Nu om någonsin är det viktigt att alla föreningar ser över hur de kan påverka att regnbågspersoner har det bättre i vårt samhälle.
Just nu har medborgarinitiativet ”ehjänä syntynyt” (direkt översatt, född hel), om att förbjuda försök till förändring av sexuell läggning eller könsidentitet, fått stor synlighet i sociala medier. Initiativet går ut på att kriminalisera omvandlingsterapier, vars syfte är att ”konvertera” sexuella- och könsminoriteter. Med andra ord betyder en omvandlingsterapi att en hbtiq+-person ”görs” heterosexuell eller ciskönad. Omvandlingsterapi bryter mot FN:s mänskliga rättigheter. Hittills har 50 000 personer skrivit under initiativet, vilket betyder att detta initiativ kommer gå vidare till riksdagen. Än är det inte för sent att skriva under det.
I april fick medborgarinitiativet ”Rätt att vara” stor synlighet. Under två dagar hade över 50 000 personer undertecknat initiativet. Initiativet går ut på att försöka förändra den translagstiftning vi just nu har i Finland. Den nuvarande lagen kränker transpersoners rättigheter och bryter även mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Initiativet kommer att diskuteras i riksdagen i höst. Vi som förening är trötta på att transpersoners rättigheter fortfarande dagligen kränks i vårt samhälle och kräver en förändring.
Även om vårt samhälle går framåt, måste en förändring ske snabbare. Det är viktigt att alla organisationer och föreningar ser över sin verksamhet och sina mål och beaktar regnbågspersoners rättigheter i sitt dagliga arbete. Det krävs mer utbildning om mänskliga rättigheter och HBTQI+-kunskap inom alla instanser. Det är allas vår uppgift att se till att regnbågspersoner känner sig trygga såväl hemma, på arbetsplatsen, inom undervisningen och på sin fritid. Kom ihåg att regnbågspersoner finns överallt och i alla åldrar.
Vad kan ditt förbund eller din förening göra för att vara trygg för anställda, unga och äldre som tillhör en sexuell minoritet eller har en icke normativ könsidentitet? Hur jobbar ni kring regnbågsfrågor; är det en del av er verksamhet eller är det något ni endast tänker på under Pride och sedan glömmer bort?
Ida Boucht jobbar som verksamhetsledare på Regnbågsallians Svenskfinland.
Läs också
På bordet: Det gäller vår framtid, av Christel Björkstrand
På bordet: Varför behövs god förvaltning i föreningar? av Kari Huhtala